Visserligen är jag inte (och har aldrig varit) en modebloggare. Och det kommer jag inte bli då begreppet "mode" inte passar in någonstans i de kommande "outfit-inläggen". För det första gillar jag inte ordet "outfit" för det låter... vet inte, konstigt. Och mode är det väl knappast eftersom jag aldrig någonsin har haft på mig ett enda plagg som någonsin varit "inne" om det inte varit en ren slump.

Hur som helst kan ju valet av kläder vara lite kreativt. Och hösten är en bra årstid eftersom jag älskar baskers, knästrumpor, kängor, kappor och sånt. Och min blogg är ju rätt kreativ, så varför inte?

Här kommer dagens klädval. Inte jätteimponerande kreativt eller ens särskilt jättesnyggt, men det var det som det blev.

Detta har jag på mig:
Vita knästrumpor H&M, ca 179;-
Svarta tights Gina Tricot ca 99;-
Kängor från ?? (billigt varugus nånstans) mellan 200-300;- tror jag. De är rätt många år gamla och naturligt slitna.
Långärmad tjocktröja med luva ca 200;- Gina Tricot
Långt svart linne Gina Tricot ca 99;-
(Märks det att jag gillar Gina?)

Sedan jag slutat med psykosmedicinen Zyprexa, som är känd för att göra så patienten går upp minst 10kg så har jag rasat i vikt. Och det känns otroligt bra. Det känns så skönt att den första tanken inte längre är "Gud, så tjock jag ser ut!" varje gång jag ser mig i spegeln. Nu för tiden tänker jag antingen "Jag är fin idag!", eller "Hmm, dålig hårdag...", och det är såna vanliga skiftande tankar som är sunda att tänka. Hur kan en medicin på några milligram göra sån otrolig skillnad?

Jag är glad att jag fått självförtroendet tillbaka, OCH att jag inte längre mår dåligt UTAN den heller! Av mediciner går man upp av att man är konstant hungrig och även av vatten. Man får också sämre kondition pga det. Nu går jag promenader och äter i lagoma mängder. Förändringen kom över en natt kändes det som...

Såhär såg jag ut i slutet av 2011/början av 2012:

Såhär ser jag ut nu, bilden är tagen för ca 2 månader sedan:

Har för tillfället bara ansiktsbilder, men man ser ju tydlig skillnad ändå :)

/Tricia

Det är relativt ovanligt att jag sminkar mig, eller över huvud taget "underhåller" mitt yttre, om det inte handlar om vardaglig hygien... Mår man piss är smink det sista man tänker på... Idag fick jag en slags impuls att köpa en mascara och en eyeliner... Betyder det att jag mår bra?

"Måendemetern" ligger på sisodär...
1-2-3-4-5

4 är inte så illa, ju!

(Och jag måste ju erkänna att jag får liiite bättre självförtroende i en så enkel åtgärd som en gnutta svart färg på ögonfransarna...)

Trichia L.